Introduktion: Vad betyder skapande från ingenting?

I dialogen mellan teologi och kosmologi är en av de mest grundläggande och spännande frågorna: Har Gud skapat allt från ingenting? Föreställningen att universum, rummet, tiden och allt inom det skapades av Gud utan något redan existerande material är central för många religiösa övertygelser. Men hur håller denna idé när den ses genom den moderna vetenskapens lins?
Den här artikeln utforskar begreppet skapelse från ingenting, ofta kallad ”creatio ex nihilo” av teologer. Genom att jämföra teologiska perspektiv med vetenskapliga teorier om universums ursprung strävar vi efter att förstå hur dessa till synes olika discipliner kan mötas för att förklara alltings ursprung.

Skapelsens teologiska grunder från ingenting

För att förstå den teologiska idén om skapelsen från ingenting, är det bra att börja med Aristoteles distinktion mellan två typer av orsaker: effektiva och materiella orsaker. En effektiv orsak är det medel som skapar något, medan en materiell orsak är det ämne som något är gjort av. Till exempel är Michelangelo den effektiva orsaken till statyn av David, medan marmorn är dess materiella orsak.
I teologiska termer förstås Gud som den effektiva orsaken till universum. Han skapade allt, men utan materiell orsak. Det fanns inga redan existerande ”grejer” som Gud skapade till världen. Denna idé står direkt emot metafysisk dualism, som hävdar att både Gud och något evigt material alltid har funnits sida vid sida. Istället hävdar läran om skapelsen från ingenting att Gud ensam existerade, och han skapade allt annat från ingenting.

Kosmologi och Big Bang: En mötesplats?

Allt eftersom kosmologin har utvecklats har många forskare utforskat teorier om universums början, med Big Bang som den mest accepterade modellen. Enligt denna teori expanderade universum från ett extremt tätt och varmt tillstånd, vilket markerade början på rum och tid som vi känner dem. Denna beskrivning verkar stödja det teologiska påståendet att universum hade en bestämd början, ett ögonblick då allt kom till.
För troende på skapelsen från ingenting, överensstämmer Big Bang med deras uppfattning att Gud orsakade universum att existera vid en specifik tidpunkt. Denna skapelsepunkt beskrivs ofta som en singularitet, ett ögonblick då rum, tid och materia komprimerades till en enda punkt innan de expanderade utåt. Ur ett teologiskt perspektiv skapades denna initiala singularitet av Gud, utan behov av någon materiell orsak.

Den historiska debatten: evigt universum vs skapelse

I århundraden var idén om ett evigt universum – ett som alltid har funnits utan en början – allmänt accepterat av många filosofer, särskilt i det antika grekiska tänkandet. Platon och Aristoteles trodde till exempel att universum var evigt och oskapat. Denna föreställning stod i skarp kontrast till den judisk-kristna synen på ett skapat universum.
Under 1900-talet utmanade Big Bang-teorin den långvariga tron ​​på ett evigt universum. Upptäckten att universum hade en bestämd början chockade många, eftersom det överensstämde mer med religiösa perspektiv än de rådande vetenskapliga åsikterna på den tiden. Som ett resultat började många kosmologer utforska alternativa modeller för att undvika slutsatsen att universum hade en början.

Försök att undvika en början

Under årens lopp har olika kosmologiska modeller föreslagits för att utmana idén om ett universum med en bestämd början. Dessa inkluderar steady-state-modellen, oscillerande universumteorier och multiversumhypoteser. Vissa av dessa modeller tyder på att universum genomgår cykler av expansion och sammandragning, medan andra föreslår en oändlig serie av universum som existerar sida vid sida.
Vart och ett av dessa försök har dock ställts inför betydande utmaningar. Många av de alternativa modellerna har antingen förfalskats av data eller visat sig vara matematiskt inkonsekventa. En av de mest anmärkningsvärda utvecklingarna kom 2003 när kosmologerna Arvind Borde, Alan Guth och Alexander Vilenkin visade att även kosmologiska modeller som de som baseras på strängteori eller högre dimensioner inte kan förlängas oändligt in i det förflutna. Deras arbete drog slutsatsen att även om det finns flera universum eller högre dimensioner, måste det fortfarande finnas en tidigare gräns – en punkt där universum började.

Skapelse från ingenting: En teologisk seger?

För dem som tror på läran om skapelsen från ingenting, erbjuder modern kosmologi starkt stöd. Tanken att universum hade en bestämd början stämmer överens med den bibliska idén om skapelsen. Detta markerar en betydande förändring från tidigare århundraden när idén om ett evigt universum var mer dominerande.
Alla teologer är dock inte överens om vikten av att skapa från ingenting. Vissa hävdar att det är möjligt att tro på Gud som upprätthållaren av ett evigt universum utan att behöva ett definitivt ögonblick av skapelsen. Dessa teologer föreslår att Guds förhållande till universum skulle kunna innebära att upprätthålla det för evigt, snarare än att skapa det vid en specifik tidpunkt. Även om denna uppfattning är mindre vanlig, återspeglar den mångfalden av tankar inom teologin.

Kosmologiska teorier: är de kompatibla med Gud?

Många kosmologer, samtidigt som de erkänner bevisen för en början, erbjuder alternativa förklaringar som inte involverar en gudomlig orsak. Vissa tyder på att universums ursprung skulle kunna förklaras av fysikens lagar enbart, utan behov av Gud. Till exempel föreslår vissa teorier att kvantfluktuationer eller kosmiskt skum kunde ha fått universum att dyka upp spontant.
Andra tyder på att universum kan vara en del av ett större multiversum, där otaliga universum skapas i en pågående process. I denna uppfattning kan vårt universums början bara vara en händelse i en oändlig serie, utan behov av en gudomlig skapare.
Ändå, som William Lane Craig påpekar, står dessa modeller fortfarande inför problemet med att förklara den yttersta orsaken. Även om kvantmekanik eller multiverseteorier erbjuder förklaringar till vårt universums skapelse, eliminerar de inte behovet av en transcendent orsak för att förklara existensen av hela systemet självt.

Slutsats: Teologi och vetenskap i dialog

Frågan om Gud skapade allt från ingenting fortsätter att vara ett ämne för livlig debatt, inte bara inom teologiska kretsar utan även inom vetenskapens område. Medan kosmologer kan erbjuda alternativa teorier, förblir bevisen för ett universum med en början övertygande, vilket ger ett starkt argument för att skapa ur ingenting.
För troende är denna anpassning mellan teologi och modern kosmologi både spännande och bekräftande. Det visar att långt ifrån att vara oförenliga, kan vetenskap och religion informera varandra, vilket leder till djupare förståelser av vårt universums ursprung.
Jag tyckte att denna utforskning av skapande från ingenting var djupt fascinerande och reflekterande av mina egna erfarenheter. För dem som är intresserade av att lära sig mer om dessa idéer rekommenderar jag starkt att titta på denna tankeväckande diskussion på YouTube. Du hittar den [här](https://www.youtube.com/watch?v=GsSVLSDfLyY).